De senaste två decennierna har teoretiska och praktiska aspekter på väpnad konflikt och genus utforskats intensivt. Att våld mot kvinnor används som ”vapen” i konflikter och att våldtäkt är ett krigsbrott har vunnit erkännande såväl politiskt som juridiskt. Allt fler aktörer har visat intresse för att förstå hur väpnad konflikt påverkar människor olika beroende på bland annat kön, sexuell läggning och könsuttryck.

Nobels fredspris har i år tilldelats två personer som uppmärksammat kvinnors utsatta situation i krig och konflikt, särskilt i relation till sexuellt våld. Att kvinnor och flickor är mer utsatta för vissa typer av våld både under och efter väpnad konflikt har varit tydligt i samtida konflikter. Just sexuellt våld har väckt särskilt intresse och är en typ av våld som påverkar de drabbade även lång tid efter övergreppet. Personer och organisationer som engagerar sig till försvar av kvinnors mänskliga rättigheter är också ofta extra utsatta.

Hur är jämställdhet både ett mål och verktyg för att motverka konflikt och skapa hållbar fred? Går det att se någon koppling mellan en tillbakagång av jämställdhetsarbetet på ett globalt plan och situationen i konflikt- och post-konfliktländer? Hur används våld mot kvinnor som ”vapen” och hur påverkas kvinnor i sin vardag av väpnad konflikt? Vilka är de stora utmaningarna nu? Hur arbetar människorättsförsvarare i väpnad konflikt och postkonflikt? Hur påverkar fredsbevarande styrkors närvaro kvinnor och deras säkert?

Kvinna till Kvinna har som en av Sveriges ledande aktörer på fältet arbetat länge mot genusrelaterat våld, för kvinnors deltagande i fredsprocesser och med att stötta kvinnliga människorättsförsvarare. Kvinna till Kvinna arbetar i Afrika, Kaukasien, Europa och Mellanöstern.